🇸🇪 sv ca 🇦🇩

falla verb

faller, föll, fallit
  • okontrollerat röra sig mot en himlakropps yta; okontrollerat röra sig i ett gravitationsfält
 caure

fall noun {n}

fallet, fallen
  • (mekanik) neråtriktad rörelse orsakad av gravitationen som den enda eller dominanta kraften; det att (okontrollerat / fritt i luften) röra sig nedåt; det att falla eller ramla
  • (politik, militärt, historia) (mer eller mindre våldsamt och plötsligt) slut på tillvaro
 caiguda

fåll noun {u}

fållen, fållarna
  • (sömnad) inviken (eller dubbelviken) och sedan tillsydd tygkant
 vora

fäll noun {u}

fällen, fällarna
pell

🇸🇪 sv ca 🇦🇩

vind noun {u}

vinden, vindarna
  • (meteorologi) naturföreteelse bestående av luftström som rör sig i förhållande till jordytan
 vent
  • (arkitektur) övre våning i hus närmast under yttertaket, ofta avsedd för förvaring, sällan avsedd för bostad
 àtic
Wiktionary Links