grav
noun
{u}
graven, gravarna
|
- plats där en död ligger begraven
|
grave,
tomb
|
- långsträckt fördjupning, naturlig eller grävd i särskilt syfte, t. ex. runt en borg
|
ditch,
moat,
trench
|
grav
adjective
|
- allvarlig, svårartad, djup
- (lingvistik) (oböjligt) om den ordaccent där röstens tonhöjd sjunker under uttalet av den ordstavelse som har huvudtryck
|
grave
|
gräva
verb
gräver, grävde, grävt
/ˈgrɛ̀ːva/
|
- åstadkomma en fördjupning i något (särskilt i marken) genom av avlägsna en del av materialet
|
dig
|
- ingående leta igenom (genom att flytta på saker på ett sätt som liknar att gräva), rota i
|
rummage,
dig around
|