🇸🇪 sv en 🇬🇧

ha verb

har, hade, haft   /hɑː/
  • vara i besittning av, äga eller inneha (något konkret eller abstrakt)
  • (temporalt hjälpverb) används tillsammans med supinumformen för att bilda perfekt och pluskvamperfekt
 have, have got

häva verb

häver, hov/hävde, hävit/hävt
  • få något att upphöra
 abolish
  • förflytta i sidled (och eventuellt nedåt), ofta med en hastig och kraftig rörelse
 hurl
  • förflytta uppåt, ofta med en hastig och kraftig rörelse
 stand up

hävd noun {u}

hävden, hävderna
  • äganderätt till fast egendom vilken grundar sig på långvarigt bruk
 acquisitive prescription, usucapion
Wiktionary Links