klocka
noun
{u}
klockan, klockorna
/ˈklɔ̀ka/
|
- oftast konformigt metallföremål öppet nere och stängt uppe avsett att frambringa ljud vid påverkan
|
bell
|
- tidmätare (ursprungligen mekanisk med rund urtavla och visare, senare oftast elektronisk med visare eller digital)
|
clock,
watch
|
klocka
verb
klockar, klockade, klockat
|
- ta tiden för en händelse; mäta hur lång tid något tar
- speciellt mäta tiden det tar att färdas en viss sträcka; mäta hastighet
- (digitalteknik) styra med en speciell pulsformad klocksignal, på det att saker och ting endast ska hända då klockan byter tillstånd från låg nivå till hög (eller i vissa tillämpningar tvärtom)
- drämma till någon i huvudet med ett kläppliknande slagvapen (typ påk, slagträ, stridsklubba, hammare), främst i tinningen eller sidan av huvudet
|
clock
|