🇸🇪 sv en 🇬🇧

ord noun {n}

ordet, orden   /uːrd/
  • (lingvistik, lexikologi) (i talspråk) självständig språklig enhet (en del av en mening) bestående av språkljud (fonem) eller fixerad serie språkljud som uttalas i ett sammanhang (utan inre paus), och som följer språkets morfologiska regler, och som bär en fixerad, enhetlig betydelse (semantisk eller pragmatisk innebörd)), och som uppfyller en viss funktion i meningen
 word

orden noun {u}

orden, ordnarna
  • slutet samfund, ofta hemligt
  • utmärkelse, t. ex. serafimerorden
 order
skräda orden
mince words, call a spade a spade
ta på orden
take someone's word for it
Tyska orden
Teutonic Knights
stor i orden men liten på jorden
all bark and no bite
Wiktionary Links