stråla
verb
strålar, strålade, strålat
/ˈstɾoːˌla/
|
- (intransitivt) avge strålning
|
beam,
shine
|
- (intransitivt, om person) vara märkbart mycket glad
|
beam,
radiate
|
strala
verb
stralar, stralade, stralat
|
- olovligen och olagligen ta eller tillskansa sig annans egendom
|
shoplift,
snitch,
steal
|