sätta
verb
sätter, satte, satt
|
- #{inta|inta}# en #{sitta|sittande}# #{ställning|ställning}# (där undersidan av kroppens #{bakdel|bakdel}# vilar mot marken eller en annan någorlunda #{horisontell|horisontell}# #{yta|yta}# och huvudet befinner sig längst uppe)
|
sit,
seat,
down
|
|
|
seat,
put,
set
|
- #{ange|ange}# #{inställning|inställning}#; #{ställa in|ställa in}#
|
set
|
sätt
noun
sätten/sättet, sättarna
|
- särskild #{metod|metod}# med vilken något kan #{utföra|utföras}#
- särskild #{mening|mening}# eller #{synpunkt|synpunkt}# att #{betrakta|betrakta}# något utifrån
|
way
|
- en persons #{stil|stil}# att #{uppföra|uppföra sig}# i #{social|sociala}# sammanhang
|
manners
|
- #{sats|sats}#, #{uppsättning|uppsättning}#, #{samling|samling}#, #{kull|kull}#
|
set
|
så
verb
sår, sådde, sått
|
- #{sprida|sprida}# #{frö|frön}# i #{jordmån|jordmån}# för att de ska #{gro|gro}#
|
sow,
plant
|
sitta
verb
sitter, satt, suttit
|
- befinna sig i en kroppsposition där bakdelen vilar på ett underlag och bär upp överkroppen; om fåglar i vissa fall även om en snarast stående ställning
- ha säte (och stämma) i en beslutande församling
|
sit
|
satt
adjective
|
- som har en kompakt kroppsbyggnad; som är #{bred|bred}# men relativt #{kort|kort}#
|
thickset
|