vant
noun
{n}
vantet, vanten/vanterna
|
- (sjöfart) rep, vajer eller liknande som stöttar mast i sidled, vanligen snett bakifrån
|
obenque
|
vända
verb
vänder, vände, vänt
|
- rotera sig själv eller annat föremål (180 grader) så att framsida/ögon och baksida/rygg, alternativt ovansida och undersida, byter sida med varandra
|
voltear
|
vänja
verb
vänjer, vande, vant
|
- (reflexivt) bli van vid något
- (transitivt) få (någon) att vänja sig
|
acostumbrar
|
van
adjective
/vɑːn/
|
- som har erfarenhet, ibland ofrivilligt
|
acostumbrado a,
habituado a
|
vänt
adverb
|
- avledning till adjektivet vän
|
bastante
|