köl
noun
{u}
kölen, kölarna
|
- den understa delen av en båt eller ett fartyg som går längst mittlinjen av skrovets botten och utgör dess stomme; särskilt den nedskjutande, skivliknande delen under båtens botten avsedd att minska avdriften och hålla båten upprätt
|
köli
|
kol
noun
{n}
kolet, kolen
|
- grundämnet med atomnummer 6 och kemisk beteckning C
- kolatom
|
hiili
|
- ettdera av flera brännbara fasta material som till största delen består av grundämnet kol, antingen fossilt (stenkol, brunkol) eller framställt ur trä (träkol, grillkol)
|
kivihiili,
hiili
|
Kölen
noun
{n}
|
- (astronomi) en stjärnbild på södra stjärnhimlen, med det vetenskapliga namnet Carina (i genitiv: Carinae)
|
Köli
|