störa
verb
stör, störde, stört
/stœːra/
|
- rubba balansen, bringa i oordning
|
häiritä
|
stor
adjective
/stuːr/
|
- med ett mått eller i utsträckning som överskrider genomsnittet (ej att förväxla med #2)
|
suuri,
iso
|
- ansedd som bättre än de flesta; åstadkommande mycket
|
suuri
|