vara
verb
varar/är, var/varade, varat/varit
|
- ett ord som tillskriver subjektet en identitet eller egenskap
- för att tillsammans med perfektparticip bilda passiv verbform
- uppta plats i rummet eller tiden; befinna sig
- existera, finnas
|
olla
|
- fortsätta verka, hålla i sig
|
kestää
|
vara
noun
varan, varorna
|
|
|
tavara
|
- tillstånd att existera; det som existerar
|
olemassaolo,
oleminen
|
jag
pronoun
|
- personligt pronomen som syftar på den talande i subjektsform; personligt pronomen i första person singular nominativ
|
minä
|
du
pronoun
|
- personligt pronomen som syftar på den tilltalade i subjektsform; personligt pronomen i andra person singular nominativ
|
sinä
|
han
pronoun
|
- som tilltalsord till person av manligt kön till vilken den talande inte vill säga du; dels (ålderdomligt) för att visa hövlighet (ofta till person med högre social status), istället av ni eller titel; dels (folkligt i vissa trakter) till främmande personer; dels (mindre brukligt, vardagligt) till personer av lägre samhällsställning eller till underordnade (ofta med bristande hövlighet); dels (vardagligt) skämtsamt nedlåtande
|
hän,
se
|
de
pronoun
|
- personligt pronomen som syftar på de omtalade i subjektsform; personligt pronomen i tredje person plural nominativ
|
he,
ne
|
ni
pronoun
|
- personligt pronomen som syftar på flera tilltalade i subjektsform; personligt pronomen i andra person plural nominativ
|
te
|
- personligt pronomen som syftar på en tilltalad i subjektsform; formellt personligt pronomen i andra person singular nominativ
|
te,
Te
|
vi
pronoun
|
- personligt pronomen som syftar på de talande i subjektsform; personligt pronomen i första person plural nominativ
|
me
|
hon
pronoun
|
- personligt pronomen som syftar på den omtalade i subjektsform om den omtalade har feminint genus; personligt pronomen i tredje person singular nominativ femininum
|
hän,
se
|