🇸🇪 sv fr 🇫🇷

falla verb

faller, föll, fallit
  • okontrollerat röra sig mot en himlakropps yta; okontrollerat röra sig i ett gravitationsfält
 tomber

fall noun {n}

fallet, fallen
  • (mekanik) neråtriktad rörelse orsakad av gravitationen som den enda eller dominanta kraften; det att (okontrollerat / fritt i luften) röra sig nedåt; det att falla eller ramla
  • (politik, militärt, historia) (mer eller mindre våldsamt och plötsligt) slut på tillvaro
 chute
  • (juridik, medicin) formell uppgift (utlöst av en tidigare händelse) som ska utredas, lösas eller åtgärdas
 cas
  • någonting som inträffar eller har inträffat; liten avgränsad del av historian
 cas, condition

fälla verb

fäller, fällde, fällt
  • få att falla genom att använda fysisk kraft
 abattre, renverser

fäll noun {u}

fällen, fällarna
peau

fåll noun {u}

fållen, fållarna
  • (sömnad) inviken (eller dubbelviken) och sedan tillsydd tygkant
 ourlet
i alla fall
en tout cas
i så fall
dans ce cas
fritt fall
chute libre
i varje fall
de toute façon, du moins
i detta fall
en cette occurrence
i värsta fall
au pis aller
Wiktionary Links