rök
noun
{u}
|
- #{synlig|synliga}# #{liten|små}# #{partikel|partiklar}# som #{uppstå|uppstått}# då något brinner eller #{bränna|bränns}#
|
fumée
|
röka
verb
röker, rökte, rökt
|
- utsätta matvara eller liknande för #{rök|rök}# för att konservera eller tillsätta smak, särskilt fisk och kött, vanligt i perfekt particip rökt lax, rökt korv, basturökt
- inhalera röken från ett brinnande material i syfte att uppta någon form av #{drog|drog}# som #{nikotin|nikotin}# eller olika former av #{narkotika|narkotika}#, vanligen med hjälp av #{cigarett|cigarett}# eller #{pipa|pipa}#; röka en pipa i syfte att göra den behagligare att röka ur i framtiden: röka in; tillsammans med på om att röka #{cannabis|cannabis}#
|
fumer
|
- försöka förgifta eller tvinga ut någon eller någonting (ur något) med hjälp av rök; röka ut; även i överförd betydelse om att indirekt tvinga fram eller ut någon eller någonting
|
enfumer
|
ryka
verb
ryker, rök, rukit
|
- #{gå upp i rök|gå upp i rök}#; försvinna
|
fumer
|