gå
verb
går, gick, gångit
/ɡoː/
|
- (transport) förflytta sig (framåt eller bort från något); avlägsna sig
|
marcher,
aller,
promener
|
- löpa, rinna; ha en utsträckning mellan två givna punkter i rum eller tid
|
aller,
mener
|
- vara i tillstånd av fortlöpande funktion; vara igång
|
fonctionner,
marcher
|
gå upp
verb
gå
|
- stiga ur sängen efter att ha sovit
|
lever
|
gå över
verb
gå
|
- plötsligt och fullt börja stödja, arbeta, strida eller verka för (motståndaren, fienden etc., d.v.s. byta sida i en tävling eller konflikt)
|
bondé
|
- (intransitivt) ta slut, upphöra
|
passer
|
- (transitivt) byta ut befintligt system (befintlig vana, rutin etc.) mot
|
changer
|