klämma
verb
klämmer, klämde, klämt
|
- applicera tryck på något från två eller flera sidor på en gång
- (reflexivt) få en (avlång och smal) kroppsdel (t.ex. ett finger, en hand, en arm, motsvarande nedre extremiteter eller hela kroppen) mellan två hårda, oeftergivliga ytor som (eventuellt med stor kraft) trycks mot varandra (vilket orsakar smärta och eventuellt stor vävnadsskada
|
klemme
|
kläm
noun
{u}
klämmen, klämmarna
|
- knipa, press, beträngd situation
- fart, energi, kraft
- kort sammanfattning
- reda, kännedom
|
klem
|