brak
noun
{n}
|
- #{skrälla|skrällande}# ljud, #{dån|dån}#
|
Krach,
Krachen
|
bråk
noun
{n}
bråket, bråken
|
- matematiskt uttryck (vanl. lika med ett tal) bestående av två deluttryck, #{täljare|täljaren}# och #{nämnare|nämnaren}#, avgränsade av ett #{bråkstreck|bråkstreck}#; uttryckets värde är lika med #{kvot|kvoten}# mellan täljaren och nämnaren
|
Bruch
|
- det att #{bråka|bråka}#; (oftast) aggressivt och högljutt slagsmål eller samtal om något som inte går att komma överens om (oftast p.g.a. olika uppfattningar eller åsikter)
|
Krach,
Stunk
|
bräka
verb
bräker, bräkte, bräkt
|
- #{låta|låta}# som ett #{får|får}#
|
blöken,
mähen
|