brant
noun
{u}
branten, branterna
|
- en hög, och så starkt lutande backe att man inte kan gå normalt uppför den, utan måste klättra
|
Steilhang,
Abhang
|
bränna
verb
bränner, brände, bränt
|
- skriva data till vissa slags förvaringsmedium, exempelvis CD eller DVD
- producera sprit (alkohol), speciellt om det görs illegalt
|
brennen
|
- (transitivt) utsätta för eld för att få att brinna upp; kausativ av brinna
|
anbrennen,
brennen
|
- skada någon eller något genom att utsätta för eld eller stark hetta
|
verbrennen
|
bränd
adjective
|
- perfektparticip av bränna; som bränts
|
verbrannt
|