🇩🇪 de sv 🇸🇪

knacken verb

knacke, knackte, habe geknackt   /ˈknakn̩/
  • intransitiv: ein kurzes Geräusch erzeugen, meist wenn Holz zerbricht
 knaka
  • intransitiv, umgangssprachlich: schlafen
 slagga
eine harte Nuss zu knacken haben
få en hård nöt att knäcka

🇸🇪 sv de 🇩🇪

knäck noun

knäcken/knäcket, knäckarna
  • det att #{knäcka|knäcka}#, det att brytas med slag
 Knacks
  • karamell gjord på socker, sirap och grädde med mandel eller (hassel)nötter, som blir hård när den svalnar
 Sahnebonbon

knack noun {n}

knacket, knacken
Schlag
Wiktionary Links