🇬🇧 en sv 🇸🇪

norm noun

  /nɔɹm/ , /nɔːm/
  • That which is normal or typical.
  • (mathematics) A function which satisfies a particular set of formal conditions, created to generalize the notion of the length of a vector. Formally, a real-valued function on a vector space, generally denoted v\mapsto\left|v\right| or v\mapsto\left\|v\right\|, that satisfies the following properties:
 norm

normative adjective

  /ˈnoː.mə.tɪv/ , /ˈnɔɹ.mə.tɪv/ , /ˈnɔː.mə.tɪv/ , [ˈnɔɹ.mə.ɾɪv]
  • Of or pertaining to a norm or standard.
 normativ
semi-norm
seminorm

🇸🇪 sv en 🇬🇧

norm noun {u}

normen, normerna
  • något som anses vara normalt; (oskriven eller icke lagstiftad) "regel", rättesnöre, mönster
  • (matematik) en funktion \| \cdot \| : V \to \mathbb{R} som uppfyller kraven, för varje u, v \in V och a \in K,
  • (matematik) norm av vektor (enligt föregående definition); längd av vektor
 norm
Wiktionary Links