föra
verb
för, förde, fört
|
- leda i pardans; bestämma stegen i dans
|
lead
|
- förflytta föremål eller människor från en plats till en annan, transportera
|
take,
bring,
carry
|
för
preposition
|
- (uttrycker närmade)
- (uttrycker att en stödjer något eller håller med)
- (uttrycker orsak)
- (uttrycker syfte)
|
for,
to,
in favor of
|
för
subordinatingConjunction
|
- (anger orsak) på grund av följande orsak, nämligen att; eftersom
|
because,
since,
as
|
för
adverb
|
- i större utsträckning än vad som är lämpligt
- mycket, väldigt
|
too
|
för
adjective
|
- som är fysiskt kapabel att utföra arbete eller uppgift
|
able,
abled
|
för
noun
{u}
fören, förarna
|
- (sjöfart) framdelen av en båt
|
fore,
prow
|
för-
affix
|
- prefix som bildar vissa kausativa verb som beskriver en förändring, eller substantiv avledda av sådana verb, och kan ersätta en partikel i vissa fall
|
-en,
over-
|
- prefix som förstärker betydelse av vissa verb eller kan ange att en handling utförts till överdrift (så att en skada uppstår)
- betydelseförändrande affix
|
em-,
en-
|
- för (längst fram), före (framför), tidigare än (det egentliga eller väsentliga), i början
|
fore-,
pre-
|
- prefix som bildar vissa verb med betydelse ”överdra med ett tunt skikt av något material, oftast en fin metall”
|
over-
|